ergonomiskt

Den enklaste definitionen av ergonomi betyder ordagrant läran om arbetet.

Ergonomi är alltså samspelet mellan människan och dess arbetsredskap. Det finns två olika sorters ergonomi, kraftergonomi och kognitiv ergonomi. Med kraftergonomi menas hur människan använder sina krafter och hur yttre krafter påverkar kroppen, till exempel när man utför tunga lyft. Kognitiv ergonomi handlar om människan och maskinen på det mentala planet, till exempel ljusförhållanden eller hur maskinens instrumentbräda uppfattas. Begreppet kognitiv ergonomi innefattar även samspelet med andra människor på arbetsplatsen.

Ergonomin innefattar alltså alla aspekter av en människa i arbete, både fysiska och mentala.

Idén med ergonomi är att använda kunskaper om teknik, biologi och psykologi för att få en så optimal arbetsmiljö som möjligt.

Det finns många riktlinjer att följa när man ska skapa en så ergonomisk arbetsplats som möjligt.

Många tror att det endast är viktigt med god ergonomi när man arbetar med stora maskiner och utför tunga lyft eller annat fysiskt ansträngande arbete. Detta är inte sant, det är precis lika viktigt med en bra arbetsplats för de som har stillasittande arbeten. Det är särskilt viktigt för de som utför många små upprepande belastningar på musklerna, till exempel de som arbetar vid dator. Nedan följer några exempel på hur en skrivbordsplats med dator bör ser ut.

• Datorskärm - Datorskärmen bör vara av god kvalitet och ha en skarp och kontrastrik bild, man skall inte behöva luta sig framåt eller anstränga ögonen mer än nödvändigt för att se tydligt. Överkanten på skärmen bör vara i nivå med ögonen, och skärmytan fri från ljusreflektioner.

• Huvudet - Man skall inte behöva vrida nacken eller böja huvudet framåt för att se skärmen, huvudet ska vara i en neutral position.

• Armar - Vinkeln mellan över och underarmarna bör vara 90 grader och underarmarna hålls vertikala. Armarna hålls så nära kroppen som möjligt. De bör stödjas på stolens armstöd som med fördel kan vara justerbara, både i höjden och i sidled. Bordet kan även användas som ytterligare stöd och det är därför bra att sitta så nära bordet som möjligt.

• Händer - Vid användning av datormus ska handen hållas i en så neutral och avslappnad position som möjligt. Musen skall vara ungefär rakt framför dig och handen skall inte vara vinklad åt något håll. Tangentbordet bokstavsdel skall även den vara rakt framför dig, och händerna bör inte heller vara vinklade åt något håll vid användning.

• Stolen - En bra stol är a och o när man jobbar vid en dator. Stolen skall vara höj- och sänkbar och med fördel ha armstöd. Armstöden skall i så fall även dom vara justerbara. Stolsitsen och stolsryggen ska gå att vinkla både bakåt och framåt. Stolen ska vara så djup att merparten av låren får plats och fötterna ska ha någonting att stödja på.

_________________________________________________________________________________________________

Det finns några saker som kan förbättra arbetsplatsen och arbetsställningen.

Här nedan följer en lista på vad och syftet med dessa föremål.

• Musmatta och tangentbord med stöd för handloven - Dessa ger extra stöd och avlastning för händerna vid datoranvändning. De är billiga, lätta att införskaffa och finns i många olika utföranden, till exempel olika höjd, bredd eller material.
• Ergonomisk mus - Dessa finns i många olika utföranden, det är därför lämpligt att pröva flera innan man bestämmer sig för vilken som passar en bäst. En ergonomisk mus ser till att handen och armen är i den naturligaste positionen möjligt när du arbetar.
• Alternativ till möss - Det finns flera olika alternativ till en vanlig mus, till exempel en trackball, rollermouse eller en mousetrapper. Att variera mellan mus och andra styrdon ger variation och minskar risken för till exempel musarm.
• Justerbart arbetsbord - Ett bra arbetsbord är höj och sänkbart, tillräckligt djups då det finns plats att vila armarna på det när tangentbordet används. Det optimala bordet går att höja tillräckligt mycket så att man kan stå och jobba vid bordet.
• Stol med justerbara armstöd - En stol med reglerbara armstöd och rygg är i princip ett måste. Stolen ska ge bra stöd och armstöden skall gå att justera åt alla håll. Bra armstöd ger stöd och avlastning åt armar, axlar och nacke.

• Fotstöd - Når man trots sänkbara bord och stolar inte ned till marken med fötterna kan ett fotstöd vara en bra investering. De utgör en stor del av arbetsställningen och kan påverka resten av kroppen.

Här ovan är alltså en lista på saker man bör ha på en ergonomisk arbetsplats, vad som inte nämnt där är dock ljuset. Belysningen är en av de viktigaste delarna på en arbetsplats.

Ett felaktigt ljussatt rum kan leda till spänningar, ögonproblem och trötthet. Det finns några saker att ta hänsyn till när man ljussätter en skrivbordsplats.

• Ljuskällor - Dessa bör placeras så de inte bländar eller skapar reflexer. Datorskärmen bör placeras med kortsidan mot fönstret. Persienner eller gardiner som kan minska insläppet av ljus bör även finnas. Dock bör man akta sig för att dämpa ljuset för mycket, eftersom kroppen då utsöndrar melatonin som är ett sömnhormon, vilket gör oss tröttare.

• Reflektion - När ljuskällor placeras felaktigt kan de skapa irriterande reflektioner i datorskärmen. Dessa kan vara otroligt störande så det är i första hand riskerna för reflektion som skall styra var datorskärmen placeras. Även andra blanka ytor som kan reflektera ljus bör undvikas.

Musarm beskrivs oftast som smärta eller stelhet i nacke, axlar, händer eller armar som orsakats av datoranvändning. Orsakerna till varför man drabbas av musarm varierar.

Det kan vara en av dessa orsaker eller en kombination av flera.

• Datortid - Spenderar man mycket långa sammanhängande perioder framför datorn är risken stor att drabbas av musarm.
• Ergonomi - Dålig ergonomi ökar belastningen på kroppen och därmed även riskerna för att skada sig.
• Arbetssituation - Är man väldigt bunden på arbetet och har svårt att påverka sin situation kan det öka risken. Även stress och stora prestationskrav kan göra en spänd.
• Livssituation - Är det någonting stressande i privatlivet kan det göra en spänd. Kan man inte slappna av får aldrig kroppen vila, den blir alltid belastad. Detta ökar risken för att få musarm.

• Individen - Alla ser vi olika ut och har olika förutsättningar. Man är olika mycket tränade, man har olika lätt för att bli stressad och spänd. Detta är saker som påverkar vår förmåga att utveckla musarm.

Märker man att man har drabbats av musarm bör man genast kontakta läkare eller sjukgymnast för en professionell bedömning. Men det finns en del saker man kan göra själv.

• Datortiden - Dra ned på datoranvändandet så mycket som möjligt. Det optimala vore förstås att sluta använda dator helt, men det är inte alltid så lätt.

• Slappna av - Gör avslappnande saker. Använd gärna en muskelsalva på de ömmande områdena.
• Motionera - Att röra på sig ökar blodflödet, men var försiktig med problemområdet och utför endast lätta rörelser med dessa kroppsdelar. Promenader eller joggingturer är bra. De kan även verka avslappnande.

• Belastning - Undvik att belasta den ömmande kroppsdelen.

________________________________________________________________________________________________

En musarm.

Människor är inte gjorda för att sitta stilla, ändå är det de flesta av oss gör merparten av vår tid.

På grund av den snabba teknologiska utvecklingen har inte människokroppen hunnit med.

Fler och fler människor får problem med till exempel nacken eller ryggen och antalet sjukskrivningar ökar. Dessa problem fanns inte alls på samma sätt för trettio år sedan.

Har man ett stillasittande jobb vid till exempel en dator jobbar kroppen statiskt, vilket den inte är van vid. Det är därför viktigt att man får så mycket variation i arbetet som möjligt. Här är några enkla saker man kan göra för att få just variation.

• Pauser - Korta pauser med jämna mellanrum gör stor skillnad. Det är smart att kombinera dessa med någonting man måste göra, kanske hämta posten eller gå på toaletten, då känns de naturliga och man är ändå produktiv. Att ta pauser är precis lika viktigt när man sitter vid datorn hemma. Det är viktigt att man kommer ihåg att göra det, även om den är lätt att glömma när man är mitt uppe i nånting.

• Stretching - Att stretcha kroppen då och då är jättebra. Det skapar variation för muskelcellerna och det kan ha en uppiggande effekt och gör att du kan koncentrera dig bättre. Tillfällen då man kör fast eller måste fundera på någonting är perfekta tillfällen att stretcha på. Olika förslag på bra stretchövningar finns på den här hemsidan.

• Stående arbete - Har man ett höj och sänkbart bord är det bra att variera arbetet med att stå upp och jobba ibland.

• Varierad mus-placering - Att byta sida på datormusen skapar variation och stimulerar även den andra armen. Genom att växla "mushand " minskar risken för till exempel musarm.

• Tangentbordskommandon - Att använda kortkommandon kan minska antalet knapptryckningar och därmed belastningen på kroppen. Det kan vara svårt i början men det kan i slutändan göra arbetet effektivare.

Alla människor är olika och dessa är inga direkta regler som måste följas, men de är bra att använda som utgångspunkt. Man kan sedan använda sin egen fantasi och anpassa dessa till vad som passar bäst för varje individ.

Variation är bra.